I maj 2024 validerades och godkändes Kährs vetenskapsbaserade mål av Science Based Targets initiativet. Vi tillkännagav våra ambitioner i december 2021 och skickade in våra mål för godkännande 2023.
Kährs Holding AB (Kährs Group) åtar sig att uppnå noll nettoutsläpp av växthusgaser i hela värdekedjan senast 2040.
Kährs Group åtar sig att minska de absoluta utsläppen av växthusgaser i scope 1 och 2 med 95 % till 2030 från basåret 2020.* Kährs Group åtar sig också att öka den verkliga årliga användningen av förnybar el från 74,5% 2022 till 100% 2030. Kährs Group åtar sig vidare att minska utsläppen av växthusgaser i scope 3 med 42% till 2030 från basåret 2020.*
Kährs Group åtar sig att bibehålla minst 95 % absoluta utsläpp av växthusgaser i scope 1 och 2 från 2030 till 2040 från ett basår 2020.* Kährs Group åtar sig också att minska utsläppen av växthusgaser i scope 3 med 90% till 2040 från ett basår 2020.*
*Målets omfattning inkluderar biogena markrelaterade utsläpp och upptag från bioenergiråvaror.
FLAG: Kährs Group åtar sig att minska de absoluta scope 3 FLAG GHG-utsläppen med 72% till 2040 från basåret 2020 (inkluderar FLAG-utsläpp och kolinlagring).
Klimatförändringar har varit en global risk i årtionden och glädjande nog ser vi nu en ökad förståelse för vikten av att agera skyndsamt från ett bredare perspektiv. Inget land eller organisation kan längre ignorera riskerna med klimatförändringarna.
Parisavtalet är ett lagligt bindande internationellt avtal om klimatförändringarna. År 2015 så skrev 196 länder på Parisavtalet för att begränsa den globala uppvärmningen till under 2°C med ett mål på maximal uppvärmning om 1.5°C. Huvudsakligt tillvägagångssätt för att nå detta mål är genom att reducera de globala utsläppen av växthusgaser.
Bilden visar var vi idag står i förhållande till före den industriella revolutionen men också olika scenarion relaterade till målen i Parisavtalet.
För att lyckas hålla 1.5°C målet så måste vi, enligt klimatforskare, halvera våra utsläpp av växthusgaser till 2030. Vi behöver bli klimatneutrala, vilket innebär att vi måste ta bort lika mycket växthusgaser från atmosfären som vi släpper ut, till 2050.
Detta kommer att kräva ett krafttag gällande sänkning av koldioxidutsläpp på 90-95% över samtliga scope före 2050. Det kommer krävas att alla organisationer, företag och regeringar samarbetar för att vi ska lyckas nå vårt gemensamma mål.
För att kunna sätta vetenskapligt förankrade mål för sänkta utsläpp är det viktigt att mäta, följa och förstå alla typer av utsläpp. Många företag ser att deras största klimatpåverkan ligger utanför den egna produktionen men inom sin leverantörskedja. Det är också anledningen till varför det inte räcker att sätta mål kopplade till sin egen verksamhet.
GHG-protokollet står för Greenhouse Gas Protocol, och är en global standard som används för att underlätta organisationers rapportering av växthusgasutsläpp, där utsläppen brutits ner i tre olika kategorier för företag att ta hänsyn till:
Direct GHG Emissions: These are emissions directly in a company’s control and occur from facilities and vehicles owned or controlled by the company, including manufacturing of products, the creation of waste, and fueling company vehicles and equipment.
Indirect Emissions from Purchased Energy: These GHG emissions are generated from purchased electricity, natural gas, HVAC, refrigeration, and other energy consumed by the company.
Indirect Emissions from Product Lifecycle: Scope 3 emissions are a consequence of the activities of the company but occur from sources not owned or controlled by the company. All indirect emissions (not included in Scope 2) that occur in the value chain of the reporting company, including both upstream and downstream emissions as from purchased parts and materials, transportation of goods to customers, to employees’ business travel or commuting.
Bästa praxis för företag är att ha mål som är i linje med Parisavtalet för att begränsa den globala uppvärmningen till 1.5°C.
Här kommer de vetenskapsbaserade målen (SBTi) in då de ämnar att öka industrins åtaganden att minska sina utstläpp av växthusgaser och att transparent visa i vilken takt man behöver sänka sitt klimatavtryck.
SBTi är ett partnerskap mellan Carbon Disclosure Project (CDP), United Nations Global Compact (UNGC), World Resources Institute (WRI) och Världsnaturfonden (World Wildlife Fund for Nature, WWF). SBTi finansieras av företag, organisationer och välgörenthetsorganisationer samt regeringar.
Trots av alla verksamheter kan sätta sina egna utsläppsmål så kräver de vetenskapsbaserade målen ett godkännande av SBTi som en tredjeparts granskare. Detta för att validera att företagets insatser och aktiviteter är ambitiösa nog för att begränsa den globala uppvärmningen till 1.5°C.
Genom att sambarbeta med SBTi och få våra mål validerade som vetenskapsbaserade mål, så vet vi att vi både har gjort rätt åtagande för en hållbar utveckling men också att vår verksamhet kommer att bidra till att hålla den globala uppvärmningent ill maximalt 1.5°C.